alive! (ish)

Okategoriserade

ojojoj, samma story varje gång! 

Ja, jag lever. Meeeen som vanligt ej uppdaterat här.. Jag har många planer framöver och kommer glatt dela med mig utav det till er! 
Som ni då kanske förstår så har jag haft det ganska fullt upp, i förhållande till vad jag är van vid. Jag har ett projekt på G och det har helt enkelt vart allmänt mycket det senaste. 

Så för att kickstarta igång allt på riktigt nu, vad vill ni läsa om härnäst? Har ni några specifika önskemål? 

HIT ME UP! 😀

INGA KOMMENTARER
Kommentera här

wait, whaat?

Okategoriserade

Äntligen har kylan kommit! Det hör ni nog inte många säga va? 😉 
Jag  tycker faktiskt om kylan! Kanske inte när det blir sådär *mina tår, öron och fingrar ramlar av närsomhelst- kallt* men föredrar lätt hösten/vintern än våren/sommaren! Vilken årstid är din favorit?

Förutom att mina leder inte mår så bra av kyla och väderomställningar så tycker jag det är så mysigt med fallande löv och kommande snö. Jag hamnar dock ofta ner i en liten dipp i mitt psykiska under julen/ strax där innan. Handlar troligtvis om att det blir mörkare mycket tidigare, hittar ju inget annat mer välbefinnande än att sitta med vovven, dricka varmt te och choklad framför Netflix! Right?

Ska också bli kul att se hur Mischka reagerar på snön, sist var hon ju väldigt väldigt liten så tror knappast hon kommer ihåg det. Men som ni ser på bild undrar hon… 

VAD ÄR SNÖ?? KAN MAN ÄTA DET!?

INGA KOMMENTARER
Kommentera här

KLÄTTER-APOR

HUND Okategoriserade

Jag tycker det är både viktigt, men framförallt kul att variera vardagens alla aktiviteter! Max och Mischka är riktigt duktiga spårare (ej tränat på högre nivå eller så dock) men dom tycker det är hur roligt som helst att söka! 
Så jag provade faktiskt häromdagen att gömma godiset i själva stammen på trädet! Att träna både balans, luktsinne och problemlösa vilken väg som var mest effektiv verkade vara väldigt uppskattat! Dom fick nog samtidigt ner lite av klorna på köpet 😉 

Superbra tips som jag verkligen tycker ni ska prova! Anpassat efter individens erfarenheter sedan tidigare med höjd/ svårare träd. 

Jag hoppas ni kommer pröva till erat nästa tillfälle, återkomma och kommentera om vad ni (och hundarna!!) tyckte! 😀 

INGA KOMMENTARER
Kommentera här

Aktuell medicinering

Okategoriserade Psykisk ohälsa

Det är en del som frågar vad för mediciner jag tar!

Jag har haft en lång historia med medicinsk behandling, började med mediciner som jag fick utskrivet av läkare på BUP strax efter 13 års ålder. Och sen dess har jag bara vart som en provkanin på en karusell, olika kartor, tabletter i olika styrkor, färger och former. 
Verkligen ingenting jag är stolt över, jag försöker trappa ner så mycket som möjligt med all typ av medicin jag tar. Men i rätt takt och på rätt sätt, jag är noga med att INTE se mediciner som en lösning på någonting utan som ett hjälpmedel. 
Just nu är min medicinering bra tycker jag, knappt några biverkningar alls på någon av dom. Som sagt, detta är väl ingenting jämfört med vad jag tagit under åren, då allt från lite lugnande till beroendeframkallande narkotikaklassad medicin var vardagsmat (utskrivet från läkare). 

Det här är detta jag tar dagligen i skrivande stund, ADHD medicineringen är fortfarande lite under uppsikt och för ev. ändring, annars är det mesta rätt okej förutom att jag vill sänka doserna över tid! Jag skriver inte med vilken styrka jag tar, det är för mig onödig fakta 🙂


MORGON:


Provera, detta är för min endometrios.
Fluoxetin, antidepressiva.
Lamotrigin, stämningstabiliserande.
Elvanse, mot ADHD.

KVÄLL:

Melatonin, sömntablett, mer utav en sömnhormon.
Lamotigrin (igen), stämningstabiliserande.

LÄGGDAGS:


Zopiklon / Imovane, insomningstablett.

VID BEHOV:

Jag har lite allt möjligt hemma som jag ibland tar till mig, väääldigt sällan men just nu har jag theralen som behov, vilket är milt lugnande. 
Jag har också ett morfinpreparat som heter Oxinorm jag endast tar vid akut smärta i magen, när min endometrios kickar in.

3 KOMMENTARER
Kommentera här

DU TOG HONOM, PARKINSSON

Okategoriserade

Kroniska sjukdomar, ett stort lidande för individer som blir fasta i sin egna kropp ofrivilligt.

Min farfar avled nyligen på grund av den parkinsson han led av i 20 år. Den sista tiden var tuff, jag såg den drastiska personförändringen i honom den senare tiden. Den gången jag senast träffade honom, ja.. var det där verkligen farfar? Orkeslös, rullstolsburen och förvirrad. Försökte dra sina skämt som vanligt där vid fikabordet, men efter några ord tappade han bort sig och glömde vad han precis skulle säga eller göra.

Det är så oerhört sorgligt, hur kroppen verkligen sakta men säkert bryter ner en individ sådär, på ett smärtsamt sätt för så alla. En så väldigt härlig och duktig idrottare, som senare bara parkinsson tog ifrån honom. Hans stelhet blev extraordinärt dålig, rörligheten begränsade honom enormt. Hans hus fick anpassas mer och mer med alla sorters hjälpmedel, det blev en kamp att till och med kunna få röra sig i sitt eget hem.

Jag som inte haft den relation till honom som jag önskat, blev ändå väldigt sorgsen när jag fick höra detta besked såklart. Det var trots allt hos honom vi firade midsommar hos nästan varje år som barn, det var trots allt han jag kallade min farfar.

Jag har verkligen ingen stor familjekrets, jag har bara mamma & mormor som är biologiska. Därav har det varit lite krångligt ang. min pappa och hans sidan. Jag är inte hans biologiska dotter, men har alltid kallat honom för min pappa. Likaså har jag alltid kallat farfar för min farfar!

Jag vet nu att vår Hans-Arné ligger och vilar nu, utan smärta och bekymmer. Det är så orättvist att sjukdomar ska kunna ha makten över ens liv såhär, fått bryta ner honom och vi helt maktlöst bara titta på, utan botemedel och fungerande hjälp. Men nu är det över. Jag är tacksam för tiden jag fick med honom, även fast jag inte fått det band jag hade kunnat knutit mig an honom som önskat.

Vila nu i frid, fina farfar✞

#fuckparkinsson

3 KOMMENTARER
Kommentera här

Pålitlig politik

LÄSVÄRT Okategoriserade

Jag är inte med på noterna just nu, vad är det som händer?

Detta år har jag fått rösta för första gången i mitt liv, dock bara till kommun och landsting då jag inte är svensk medborgare. Jag hade faktiskt inte förväntat mig att få rösta överhuvudtaget så när jag förstod att jag fick, så “pluggade” jag in så gott jag kunde om alla partier och all form av politik. Jag har inga grundskolebetyg eller någon som helst allmänbildning överhuvudtaget, så jag förstod först verkligen alldeles nyligen hur viktig politiken är.

Vet inte riktigt vad jag haft för bild tidigare, jag har i alla fall inte vetat/förstått att det är politiker som styr våra regler och lagar. Jag hade nog en bild av att Sverige har haft sina standardlagar och regler i åratal och att det är kungen som styr (typ).

All krets och hets på sociala medier inför detta valet har vilselett mig rätt mycket. Ville inte skylla på att jag inte vet vad politik är för att jag aldrig fått lära mig det tidigare, men det jag kan och i fortsättningen kommer göra är mitt bästa. Läsa all info och fakta kring det som för mig är det allra viktigaste.

Men!

Jag ska tala om för er att det verkligen inte har varit lätt, just när denna stormen och uppmärksamhet som varit från alla håll på sociala medier har ju framförallt inte bara gjort mig stressad, utan också gett mig helt felaktig påverkan från icke-källkritiska influencers. Jag har fått läsa de flesta partiprogram själv men det mesta har varit ‘nonsense’. Jag vet fortfarande knappt vad innebörden av skatt är!

Och nu när min första röst var inlämnad och jag väntade spänt på besked om vilka resultat som blivit, blev jag bara i princip bara ännu vimsigare. INGET RESULTAT? Vad innebär detta? Vad är ens en regering? Det måste väl givetvis finnas NÅGON LITEN PROCENT större röst på ETT parti för att någon ska vinna?

Gud vad krångligt detta är, och jag som har lite kontrollbehov blir minst sagt stressad.. KAN vården bli sämre än vad den är? Hur ser våra 4 år framöver ut?

Och att ha fått insett denna stora betydelse bara någon vecka innan känns rent utsagt pinsamt för min del. Jag som ska framstå som en så duktig profil som vill tro sig veta det bästa. Nää… men jag måste säga att jag ändå känner mig bra nog som tagit tag i saken och faktiskt läst på, inte skyllt ifrån mig.

Jag är nyfiken, är ni insatta i politik?

Vad är pålitlig politik för dig?

3 KOMMENTARER
Kommentera här

no dingelidong

Okategoriserade

I förrgår så kastrerades älskade Max! Jag vet egentligen inte varför vi inte gjort det tidigare, vi har inte haft några “problem” med honom så det har inte behövts. Men nu är bollarna borta, och tycker det var ett otroligt bra val. En blir ju orolig under tiden när man lämnat bort vovven till kliniken, vad kan hända? Går narkosen bra? 
Men det gick hur bra som helst! Vettris i Borås är otroligt duktiga och tycker alltid jag fått bra bemötande. Så jag rekommenderar verkligen dem! 

Han ska få ha sin tratt nu i två veckor, jag får bära honom upp och ner för trapporna, inte gå längre promenader eller springa/leka. Det är just för att såret ska läka ordentligt, finns annars stor risk för infektion och att såret går upp. Men det är sååå jobbigt för min del (och honom givetvis), Max är ju precis som sig själv igen och vill så gärna busa! Känns så himla hjärtskärande att inte få honom att bli av med sitt lyckorus 😫
Men nu är det gjort, inget som dinglar där mellan benen på honom haha! 

Har ni kastrerat era hundar eller katter? 

INGA KOMMENTARER
Kommentera här

Välkommen hem ♡

Okategoriserade

Det är så sjukt, den första september tog jag emot mina första egna nycklar, två dagar efter så klev jag in och flyttade in mina prylar. En hel dag med flera timmars bärande i trappor och kämpande, så har jag mitt egna lilla crib. MIN lägenheten, jag är så lyckligt lottad över att få denna möjligheten.

Har ni flyttat hemifrån? Ni som har, hur gamla var ni när ni flyttade? Hur lång tid tog det för er att vänja er och förstå att ni har ett ställe som ni heeeelt själva får inreda hur ni vill?

Det roligaste är ju självklart att få forma mitt eget, och det är redan igångsatt 😍

Skulle ni vilja få “följa med” på denna utvecklingen? Via YouTube- vlogg eller bloggbilder? LET ME KNOW DOWN BELOW!

EN KOMMENTAR
Kommentera här

Stanna…

HUND Okategoriserade TIPS!

SÖK!

Jag är verkligen så himla lyckligt lottad som har så nära till så vacker och användbar natur! Vi har en äng väldigt nära mig som jag släpper hundarna i, tränar inkallning och låter dom leka av sig lite. Vilket är myyycket uppskattat! Här har jag tränat Mischka som mest när det har gällt inkallning, fått upp henne i lekhumör, sedan snabbt och effektivt tränat att få tillbaka fokus och lydigheten. Började med detta redan från när hon var väldigt liten. Stort tips för er som har möjlighet att släppa ut era hundar på en större yta, finns super många saker ni kan träna!

Igår fick Mischka prova att söka godis, hon har en riktigt naturlig talang när det gäller att jobba med nosen sin! Max är väldigt matglad, och att söka har jag gjort väldigt mycket med honom så han är en riktig expert nu 😉 
Mischka är mer föremålsintresserad, så hon fick ibland för sig att hämta sin pinne än att söka godisen jag gömt undan haha! 
Men tillslut ramla poletten ner hos henne så att hon sökte frekvent och fokuserat, vilket förvånade mig väldigt ordentligt med tanke på att det är ute i skog och mark vilket innebär mååånga andra distraherande dofter! Så detta ska jag definitivt träna mer på!

Hur bra är era hundar på att söka föremål/ mat? Tränar ni det mycket?

INGA KOMMENTARER
Kommentera här

Vill få ett bra avslut

Okategoriserade Psykisk ohälsa

De som följt mig ett bra tag och vet en del av min historia, vet troligtvis också om att min utskrivning från mitt senaste behandlingshem blev väldigt abrupt och tvärt. Min behandling fick inte bli förlängd på grund av mina betalnings-ansvariga, de betalade inte mer för min plats. Ändå gick behandling framåt för mig och verkligen åt rätt håll.. Och där har jag verkligen fått bita ihop, bara intala mig själv på att jag klarar allt oavsett.

Vi visste vilket datum som skulle bli min utskrivning därifrån, men av olika omständigheter blev det ändå tidigare än väntat. Vi hade planerat en avskedsfika för mig, så jag skulle få möjligheten att få säga farväl och adjö till all underbar personal som hjälpt mig under den tid jag bodde där.
Men så blev det aldrig, jag fick packa samma dag som jag skrev ut mig. Med andra ord hann jag inte ge min terapeut en sista kram, säga hejdå. Vilket har skavt mycket hos mig, inte var det bara jobbigt att få behöva flytta när det för första gången gick bra för min behandling, utan framförallt att jag fick lämna så hastigt.
Så jag funderade länge på att skicka iväg ett personligt brev till varje personal jag hade knutit ett band till, men det blev heller aldrig av när jag flyttade hem igen.

Så jag bestämde mig för att åka ner och hälsa på, min fina vän Becca bor ju kvar på behandlingshemmet så det var enkelt att ha någon att sova över hos! Jag har ju saknat henne lika mycket, om givetvis inte mer eftersom vi bodde så tight ihop ♡

Och nu är jag här, i fina Skåne. Fått hälsa på min terapeut, krama honom hejdå. Det är så blandade känslor att vara här, det känns jobbigt. Jag saknar att ha tryggheten med att kunna be om hjälp och att veta att jag skulle få stöd. Det var det jag saknat mest, det är så fruktansvärt läskigt nu att må dåligt när det känns som man får klara allt själv. Som jag inte alltid gör! Jag har ju kontakt med psykiatrin här hemma, men tillit och förtroende är något jag har svårt att hitta och får jobba extra hårt med för att bygga upp. 
Men samtidigt har jag känt nu när jag vart här, att jag känner mig så fri. Fri och mänsklig, jag var inte på något vis instängd på behandlingshemmet.. Men att komma tillbaka som utskriven patient är en minst sagt blandad storm med känslor. Just för att jag aldrig kände mig färdig där, jag blev heller aldrig färdig. Och det skaver fortfarande, men samtidigt:

I need to move on, och jag tror det går åt rätt håll ♡

2 KOMMENTARER
Kommentera här