Palettbladsträd- projekt!

Crib of Planties

Alltså ärligt talat… huuur fina är inte palettblad? Jag satte en stickling i vatten för att rota för ett tag sedan, och nu är den satt i kruka! Detta är ett projekt jag nu ska försöka mig på, jag ska alltså få denna skönhet till ett träd! Så spännande! 

Det är ju inte svårt att förundras över hur fin denna redan är? Självklart kommer ni få följa med på dennes utveckling! ?

PS. Gå med i min Facebook-grupp och följ mitt instagram konto för mina växter! ♡

2 KOMMENTARER
Kommentera här

Älskade Louiza, inget var någonsin ditt fel.

Okategoriserade Psykisk ohälsa

Jag var definitionen av det barn som alla drömde om att få. Busig, sprallig och tacksam för minsta lilla positiva. Tog allt som en utmaning, utforskade världen på mitt egna lilla sätt. Aldrig ledsen, aldrig några tårar. Med undantaget om jag klantat till det och skadat mig. Men ändå ställt mig upp igen med nyfikenheten om hur jag skulle kunna klättra upp ännu bättre nästa gång, och nå högra höjder. 
Friheten och buset var en självklarhet, skogen och naturen var redan då min trygghet. ?


Tänk om jag visste då, hur det som då var en självklarhet skulle vändas till en begränsning. Att jag skulle frihetsberövas bakom kala, sterila, vita stängda sjukhusdörrar, och att en nypa frisk luft istället skulle bli ett undantag. 


Tänk om jag då visste allt som skulle ske mig, hur omvärlden skulle förstöra mig inifrån och ut. Hur samhället och de trauman jag blev utsatt för, skulle vända den där nyfikenheten om att utforska äventyr och hitta nya spännande saker, till att desperat sätta mig själv på en tunn röd tråd. Att jag skulle utmana mig själv till döden. Där kampen istället skulle vara att förstöra mig själv på alla sätt och vis.. Jag skulle inte ens kämpa för att förstå varför det som skedde, skedde. Jag satte istället mig själv i lägsta prioritet och klargjorde för mig själv, att jag var problemet. Att jag skulle skylla mig själv. 


Om hade jag vetat det här, hade jag då kunnat förhindra något av dåtiden? Hade jag då kunnat förbereda mig för det som nu redan skett? 
Hade jag tagit extra hand om den friheten jag hade, eller hade jag redan då fasat för livets hemskheter?


Louiza, du gjorde inget fel. Du var för bra för alla andra, du var för unik.?? 


Ändå står jag här idag, fortfarande lika självhatisk om att det som bara skulle kunna ske på film, var självklart lika gärna kunde hända mig. För att jag var ”felet”.

EN KOMMENTAR
Kommentera här

PSYKIATRINS ÖVERGREPP

LÄSVÄRT Psykisk ohälsa PTSD Reportage, Sveriges Radio

Sedan oktober 2018 så träffades jag och Magdalena Brander, reporter från Sveriges radio P4 Sjuhärad och jobbade på ett inslag med mig, min historia kring tvångsåtgärderna jag utsattes för på BUP. 

Igår så sändes äntligen detta på Sveriges radio, det är så långt ifrån allt som hänt, men ändå så mycket, i så lite. Jag är så otroligt tacksam över att fått bli hörd och LYSSNAD på när det gäller detta. Jag har skuldbelagt mig själv enormt mycket över min tid från BUP, att jag borde skylla mig själv över att jag blivit behandlad som jag blivit.

Det kan säkert framstå som att detta är något som är lätt för mig att prata om, att det “bara” är att berätta. Jag önskar i och för sig att så var fallet, eftersom jag fortfarande inte har bearbetat den tid som varit. Men jag har verkligen kämpat för detta reportage, inte bara för min rättvisa och upprättelse kring situationen jag var i, utan också för att detta är något som för länge sedan borde ha fått uppmärksammats. Psykiatrins övergrepp och hur det faktiskt KAN se ut bakom lagens smutsiga, låsta dörrar.


Jag är otroligt tacksam för allt stöd jag fått sedan reportage släppts, det värmer och har hjälper mig oerhört mycket i bearbetnings- processen♡

Klicka på bilden för att lyssna på reportaget, från Sveriges Radio P4 Sjuhärads hemsida

EN KOMMENTAR
Kommentera här